onsdag 29 oktober 2008

Mätning av emotionell intelligens som självrapport eller prestation

Det händer intressanta saker inom forskningen om emotionell intelligens. Inom EI-litteraturen finns en motsättningen mellan dem som anser att begreppet ska mätas som en prestation, förmåga att ge rätt svar, och dem som arbetar med EI som en ”trait” eller s.k. ”mixed models”. I det senare fallet handlar det om självrapporter som kan täcka av ett mycket brett fält (Bar-On, 1997) eller om mera fokuserade mått, av den typ som kommer att användas i testet Big Five Plus. Sambandet mellan de två ansatserna till EI-mätning brukar vara svagt (Brackett, Rivers, Shiffman, Lerner, & Salovey, 2006). Detta är inte förvånande och är i själva verket ett argument för att ta med båda aspekterna i ett EI-mått, något som görs i Big Five Plus.

Mayer, Salovey och Caruso publicerade nyligen en intressant översiktsartikel om mätning av EI, med speciellt inriktning på deras eget prestationsmätande test MSCEIT. Mycket av den kritik som de riktar mot ”mixed models” (Mayer, Salovey, & Caruso, 2008) gäller inte den fokuserade ansatsen, utan tendensen att sätta etiketten ”emotionell intelligens” på ”allt som är bra”. Det är naturligtvis ett sätt skapa förvirring, men behöver inte betyda att testen som sådana, som Bar-Ons EQ-test, inte fungerar. Det finns en hel del forskning, citerad ovan, som visar att EI-test av typen ”trait eller ”mixed models” kan ge viktig tillkommande information utöver ”Big Five”. En del av förklaringen till detta är troligen att självrapporter av förmåga och prestation i ena eller andra avseendet har starka samband med faktisk förmåga, särskilt om självrapporterna har korrigerats för skönmålning.

Den största delen av forskningen om mätning av EI på grundval av förmåga bygger på MSCEIT-testet. Det finns ganska få resultat som stödjer detta tests praktiska användning i arbetslivet (Mayer et al., 2008); Mayer et al. nämner endast 5 studier. Mayer et al. ger dock en bild av testet som lovande. Det tycks i första hand vara emotionsidentifiering som är en användbar aspekt och det är just den som ingår i testet Big Five Plus. En aktuell studie av en norsk version av MSCEIT tyder på att testet är svårt att överföra till ett nytt språk och/eller en annorlunda kultur (Føllesdal & Hagtvet, in press). Självrapporttest brukar inte ha stora problem av den typen.

MacCann och Roberts (MacCann & Roberts, 2008) publicerade nyligen resultat med två nya prestationstest för mätning av EI. Ett av testen har uppgifter som bygger på emotionsteori och där rätt svar föreskrivs av teorin, inte av expertbedömningar eller annan statistik. Även det andra testet är objektivt. De fick lovande resultat och de nya testen kan fungera väl så bra som MSCEIT, även om mera forskning behövs. Troligen kan sådan forskning komma ganska snabbt. Den ganska begränsade volymen av forskning om MSCEIT hänger förmodligen samman med att testet är en rent kommersiell produkt: svår att få tillgång till och dyr att använda. MacCann och Roberts har f ö samma uppfattning som Mayer et al. om att EI är en form av intelligens och därför ska mätas med prestationstest, inte med självrapporter.

Freudenthaler och Neubauer {Freudenthaler, 2005 #9614} påpekade att MSCEIT mäter kunskap om adekvat hantering av emotioner, inte faktiskt beteende. De konstruerade ett lovande test för att mäta det typiska beteendet i olika emotionsprovocerande situationer och fann bl.a. att det korrelerade ganska högt med ett självrapporttest av EI av sedvanlig typ. De gav därför ett visst stöd för självrapporttest, samtidigt som de pekade på en möjlig utveckling av presta-tionsmätning.


Referenser


Bar-On, R. (1997). The emotional quotient inventory (eq-i): Technical manual. Toronto: Multi-Health Systems.
Brackett, M. A., Rivers, S. E., Shiffman, S., Lerner, N., & Salovey, P. (2006). Relating emotional abilities to social functioning: A comparison of self-report and performance measures of emotional intelligence. Journal of Personality and Social Psychology, 91(4), 780-795.
Freudenthaler, H. H., & Neubauer, A. C. (2005). Emotional intelligence: The convergent and discriminant validities of intra- and interpersonal emotional abilities. Personality and Individual Differences, 39(3), 569-579.
Føllesdal, H., & Hagtvet, K. A. (in press). Emotional intelligence: The MSCEIT from the perspective of generalizability theory. Intelligence.

MacCann, C., & Roberts, R. D. (2008). New paradigms for assessing emotional intelligence: Theory and data. Emotion, 8(4), 540-551.
Mayer, J. D., Salovey, P., & Caruso, D. R. (2008). Emotional intelligence: New ability or eclectic traits? American Psychologist, 63(6), 503-517.